Ett äventyr

God dag!
 
Har tagit en liten paus från livet de senaste veckorna. Gjorde mitt bästa för att komma tillbaka från fotskadan, och även om sjukgymnasten sa att det gick fort så gick det inte fort nog. Coach vågade inte spela mig i matchen mot Högsbo, och lirade 15 min i sista matchen mot AIK. Sista matchen kändes det bra iaf, men hade ju såklart inte samma kraft i foten. Vi torskade iaf mot högsbo, och mot Aik också, och åkte därför ur ligan. Men facit i hand så hade vi fortf stannat kvar om vi vunnit med 13 mot aik, eftersom uppsala bara slog högsbo med 2. Å andra sidan hade bara räckt med en vinst, om vi torskad med 1p mindra mot uppsala. Det finns vääldigt många om för tillfället, så jag tror att vi bara gör bäst i att släppa det och inse att det inte var menat att vi skulle gå upp. Vi gjorde allt vi kunde. Men det var som att luften gick ur oss när vi blev tvugna att kvala. Sen när Elsa dessutom missade matcher pga hjärnskakningen, och jag stukade foten och missade nästan alla matcher, så blev det ju inte direkt lättare. Inget gick vår väg helt enkelt.
 
Jag är väldigt tacksam över laget och över de fantastiskta coacher vi haft i år. Det gör ont i hjärtat att inte få fortsätta med dem, för det känns som att vi hade något riktigt, riktigt bra på gång.
 
Diskuterade med vår assisterande allt laget tagit sig igenom under andra halvan av säsongen, och han jämförde det med en katts 9 liv. Så började jag räkna.
Felicias kunde inte lira mer pga 3 hjärnskakningar
Alberto fick sparken
Elin drog
Fanny drog
Frida var borta pga sin hälsena
Taylor blev magsjuk och missade eos-matchen
Proctor pajade knät och kunde inte lira mer
Jag blev sjuk och kunde inte lira visby-matchen
Elsas hjärnskakningar
Min fot
Det finns säkert fler grejer jag har glömt. Poängen är, att jag tror att våra 9 liv var slut för längesen. Trots detta vann vi matcher även fast vi var uträknade redan vid uppkast, som Eos-matchen till exempel. Tillsut missade vi slutspel på inbördes möten, trots mer än 1/3 vunna matcher. Livet känns bra orättvist ibland, så som vi har kämpat. Världens bästa lag!
 
 
 
Vad det blir nästa säsong återstår att se. Har några erbjudanden, men jag har inte riktigt orkat ta tag i det där än. Ska låta det gå några veckor och bestämma mig sedan. Nya utmaningar väntar.
 
Flyttade tillbaka till Sundsvall i tisdags (en vecka sedan), men redan på onsdagen fick jag och Elsa ett infall att bila upp till Luleå. Haha, vet inte riktigt hur vi ska klara att vara ifrån varandra i sommar. Vi saknar varandra efter en dag liksom.. när man går från att ses varje dag till att helt plötsligt ska bo i olika städer. Kommer bli kaos, haha! Hon får fixa sitt körkort så hon kan komma hit. Vi får köra nån varannan-helg-variant, haha!
 
I alla fall. Bil upp till Luleå var det ja. Vi lyckades till och med köra fel. Japp. Perfekt. Att följa e4 från Sundsvall upp till Luleå var tydligen för svårt för oss. Har aldrig gjort det förut, och har ändå kört den vägen några gånger liksom!? Vi lyckades alltså svänga fel i en av Umeås alla rondeller (och till mitt försvar så är det en jävla massa rondeller), och när vi kört ca 3 mil inser jag att det står e12 på en skylt. Så vi svänger av och kollar google maps och inser att vi är utanför Umeå och snurrar nånstans. Vilka stjärnor vi är. Så det blev ju en omväg på ca 30 minuter då, vilket kändes sjukt onödigt. Vi kom dock fram till Luleå tillslut, vid 00.30, och åkte hem till Elsas syster och sov. Jag vaknade vid 04 av att jag hade sjukt ont i ryggen. Försökte vrida och vända på mig och hitta ett skönt sätt att sova på, men gav upp vid 05 och gick upp och masserade in voltaren i ryggen. Tog dessutom täcket och la mig på golvet med benen upp på en stol. Enda sättet jag kunde ligga på utan att dö.. Så där sov jag första natten!
 
På torsdagen sov vi rätt länge, åkte och handlade, käkade brunch, och på kvällen gick vi och såg första semin mellan BC-uppsala. Poängfattig match, som Luleå vann efter att ha dragit ifrån i sista q. Tror dock uppsala vinner på hemmaplan ikväll! Det kan bli en riktigt jämn serie det där. Kul!
 
På fredagen åkte vi och överraskade min släkt! Morbror, moster, två kusiner + den enas två barn och mormor. HAr inte träffat mormor på 4 år så det var så kul att träffa henne. Hon kände knappt igen mig, haha! Och överraskade blev dom. Så blev vi bjudna på fika och satt och pratade i nån timme. Så roligt att få träffa dom, det blir ju inte så ofta eftersom dom bor där uppe i världens ände.. 
 
Tanken var att vi skulle gymma efteråt, men det visade ju sig att inget var öppet.. såklart. Världens ände som sagt.. Så vi åkte hem och åt istället, det vi gör bäst. På kvällen hängde vi med elsas kompis, såg film och myste på.
 
På lördag packade vi in oss i bilen och körde hem medan det var ljust. Hemresan gick faktiskt fort, spec om man jämförde med resan upp. Köpte mat och gjorde tacos när vi kom till sundsvall vid 20-tiden, så kom pontus förbi en sväng också. Elsa sov över och åkte hem på söndagen.
 
Jag träffade olivien och emelie och gjorde klart massa grejer inför resan till USA. Bara 6 veckor kvar nu!!!! Så vi bokade massa hotell samt hyrde bil osv. Det sjukaste är att det kostar så jäääkla mycket att hyra bil, bara för att ingen av oss är 25.. 10.000 kronor dyrare för att vara exakt.. HUR SJUKT!? Alla vi tre har ändå haft körkort i 6 år, det borde räknas högre än ålder kan man ju tycka. Men en 25-åring som haft ditt körkort i 6 månader får hyra den billigar än oss. ORIMLIGT. Men jaja.
 
Efteråt åkte jag och gymmade med faster och Anders. Tänkte springa, men foten vill fortfarande inte det, så jasg fick tassa i trappmaskinen ist. Den har blivit min nya bästa kompis. Jobbigt som satan är det!! Får ändå upp pulsen i 180 och svettas värre än när jag lirar match. Så det är väl bra i guess..
Kan fortf inte köra böj pga att jag inte kan vinkla foten så mycket än, men marklyft gick bra att köra! Så jag gav mig på ett baksida lår/rump-pass. Kan tillägga att eftersom vi inte fått gymma för Antonio så har jag inte kört ben på ca 6 veckor. Behöver jag säga nå mer? Var heeeelt död i benen efter passet. Kunde inte böja mig ner utan att skaka i benen, så hade ju världens träningsvärk igår. MEN, den är ju såklart ännu värre idag. Körde extra på vänster ben eftersom det är mitt korsbandsben, och idag kan jag inte sträcka ut benet utan att det krampar. Går omkring som om jag har bajsat på mig ungefär.. Baksida/insida/rumpa är helt körda... Hoppas det släpper snabbt, ska ju resa lååångt imorgon och kan inte ens sitta normalt för att det gör så ont. God help me. Blev bjuden på middag av Carin och Anders på Söndakväll också, så kikade vi film och myste på. Kvalitetstid!!
 
Igår blev det armar/axlar/mage på gymmet igår, men det gick iaf bra. Känner inte av det överdrivet mycket idag! Måste ju komma igång med träningen igen nu. Ska sätta på mig en bikini på torsdag och känner mig inte sådär överdrivet redo.. Snacka om vinterkropp. Sov iaf över hos faster igår, så vi åt middag och myste framför tvn hela kvällen. Världens bästa Carin!
 
Just nu håller jag på att packa och rensa garderoben. Hehe. Standard när man börjar packa och inser att man har alldeles för mycket kläder. Dessutom ska ju garderoben jag hade i östersund in i denna också. Helt proppfullt som vanligt, det är massa kläder som inte ens får plats, så jag vet inte riktigt vad jag ska göra. Har tagit med mig alldeles för mycket kläder til Thailand också, men det är mest för Elsas skull hahah! Aja, det får ju plats i väskan, så varför inte. Kan ju vara bra med lite valmöjligheter. Jag kanske inte ens har sagt att vi ska till Thailand? Joo det måste jag ha gjort. Vi åker imorgon i alla fall! ÄNTLIGEN. Som vi har längtat efter sol och värme. Har bunkrat upp med solskydd 50, 30, 20 och 15. Den här stackars bleka kroppen kommer ju garanterat behöva 50 i början, spec i den där starka solen. 
 
Jag kommer åka härifrån 5.30 imorgon bitti, möta upp elsa i Gävle, sedan få skjuts av moder till arlanda. Flyget går 12.45 till moskva där vi väntar 3h på nästa plan, sedan flyger vi vidare till Phuket och landar 3.30 svensk tid (8.30 lokal tid). Så det blir en resa på nästan 24 timmar då om man räknar med när jag åker hemifrån. Dåligt trött man kommer vara, men kommer vara så värt det! Längtar som en galning.
Största utmaningen blir ju att hålla sig vaken hela dagen när man kommer dit.. Lär väl sluta emd att man somnar under att parasoll eller nåt ändå. Men ska frösöka slumra på planet, även fast jag brukar ha svårt för det.
 
 
 
Fatta att jag åker till Thailand två veckor nu, sen är jag hemma en månad, och sen åker jag till USA 5 veckor. KAn knappt förstå det själv. Drööööm. Ska leva så jävla mycket lajf. 
 
Nä nu ska jag återgå till packningen. Ska försöka uppdatera er så mycket som möjligt med bilder från resan de kommande två veckorna.
 
Puss på er!!!



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0