Hallååådär!

Den här dagen startade tidigt, 06.30 närmare bestämt. Vi satt och pratade om hur vi för tre veckor sedan var pigg vid den tiden och vaknade av oss själva vid 5. Det var tider det, då 8 var sovmorgon. Nu har man ju anpassat sig efter tiden här, så nu är det jobbigt att ta sig upp ur sängen på morgonen igen..

Vi käkade frukost, packade ihop oss och hoppade in i bilen. Den har ju stått parkerad i två dagar nu utan att vi använt den. Fett ovant!

Vi hade kartan på telefonen och begav oss mot Panama City Beach, med ett stopp på vägen; en swamp tour, 45 min utanför New Orleans, för att få se alligatorer.

Själva stället man åkte ifrån dök upp lite mitt i ingenstans, och det var inte så mycket folk där. Vi var dock en timme tidiga så efter ett tag började det droppa in massa folk som skulle på olika turer. Vi var 20 pers i vår båt, och redan när vi klev och satte oss i den så såg vi en liten alligator som simmade kring båten.

Turen var 2 timmar lång, och vi hade en riktigt riktigt bra guide. Han var kunnig och bra på att fånga ens intresse när han pratade. Han hade bott där hela sitt liv och jobbat med turerna i ca 7 år, och han kunde verkligen allt om alligatorerna.

Vi trodde ju att dom skulle vara skygga och att man skulle se dom lite på avstånd, men dom flesta kom simmandes mot båten. Guiden hade döpt flera av dom också, så han ropade på dom för att få dom till båten. Bara de största fick namn, de som var över 20 år gamla och hade växt tillräckligt mycket. Tydligen är 70 år medelålder för alligatorer, och dom växer visst många inches per år. Så det fanns nägra riktiga bjässar där på 50-70 år, dock såg vi bara en som var riktigt stor! Det är tydligen svårt för alligatorerna att bli så stora, då de ofta blir uppätna innan. Antingen av fåglar när de är nykläckta, eller av andra alligstorer under deras första 20 år när de fortfarande är små.

Vissa av dom gillade inte att stöta på människor sa han, men många gillade att simma fram till båten. Han hade en pinne med en korvbit på som han matade dom met, och fick dom att hoppa upp någon meter i luften för att fånga. Så vi fick ju verkligen se dom en halv meter ifrån vårat ansikte. Oerhört fina djur, jag var väldigt fascinerad. Tyckte det var fett coolt att se dom så nära, och få höra så ingående om dom.

 

 

 

Tydligen äter dom bara 1-2 gånger i månaden och ger sig sällan på människor, så han som växt upp där sa att folk brukar bada och hålla på med vattensporter osv där... galningar. Jag hade aaaaldrig. Det var verkligen alligatorer överallt, jag hade då inte riskerat något.

Vi fick dessutom se vildsvin på turen och han berättade lite om naturen runt omkring. Visade husen de bodde i, som var upphöjda på pålar flera meter över vattnet pga risken för översvämningar.

2 timmar senare var vi tillbaka, och vi alla tre var väldigt nöjda. Jättebra tur verkligen!

Vi hoppade in i bilen igen, trötta som bara den alla tre då vi inte sovit så mycket, men vi tog tag i de 4,5 timmar som var kvar till Panama City Beach och sov/körde i omgångar.

Vi bokade ju hotell på alla ställen vi visste att vi skulle åka till redan i Sverige. Det här var bara ett övernattningsställe på vägen till Orlando, så vi tänkte att "nägonstans där kan vi sova" och pekade på panama city. När vi började kolla upp hotell för någon vecka sedan insåg vi dock att det var sjuuukt dyrt, och vi fattade verkligen inte varför. Dessutom var det mesta fullbokat, så vi tänkte först strunta i det och sova någon annanstans. Det visade sig dock att det mesta längs kusten var antingen fullbokat eller svindyrt. Så förra veckan fick vi helt enkelt boka ett motell (days inn, som vi bott på 2 ggr tidigare under resan) till ett väldigt dyrt pris. Men vi hade som inget val, isf hade vi fått sova i bilen, så det fick bli det helt enkelt.

När vi anländer till motellet inser vi dock att det inte riktigt är likt de andra days inn motellen vi bott på tidigare. Dom har haft ca 30 rum kanske, två våningar, ni vet - typiskt amerikanskt motell. Det här var fem våningar högt med maaassa rum, låg precis på stranden längs med mexikanska golfen, och hade en stor pool med tillhörande vattenfall. Sen när vi fått rummet och öppnat dörren är utsikten det första vi möts av. Ett stort rum med två dubbelsängar, och en balkong med utsikt över stranden och havet. Vi förstod helt plötsligt varför det var lite dyrare än vanligt.

Jag skulle ut och springa 90-30 intervaller, så oliven begav sig ut på en löptur hon med och emelie strosade lite längs stranden. Jag tyckte det var en bra idé att springa längs strandkanten. Bra träning för min fotled, bra motstånd - lite jobbigare än vanligt helt enkelt. Men, det gick faktiskt lättare än jag trodde. Väldigt jobbigt såklart, men jag dog inte som jag hade förväntat mig. Sjönk inte ner överdrivet mycket i sanden då jag sprang precis vid vattenbrynet, och fick inte överdrivet ont i fotlederna, trots att det lutade väldigt mycket och var mjukt underlag. Dessutom sprang jag mot solnedgången med vågorna mot fötterna, kan inte bli så mycket bättre va? Ett väldigt bra pass.

 

Efter lite dusch och balkonghäng traskade vi iväg till en restaurang som såg väldigt mysig ut. Vi fick en kypare som älskade oss, emelie bjöd honom till och med på en snus.. vid ett tillfälle slog han sig ner och satt och snackade med oss. Väldigt rolig, dock väldigt typisk southern american människa. Har inte koll på så mycket utanför sitt område så att säga.

Maten var iaf jättegod! Olivia och Emelie åt varsin skaldjurspasta av olika slag och jag käkade oxfilé. Alla nöjda och glada. När jag ätit upp min portion åt jag det som blev över av både olivias och emelies portion (pastan alltså, skaldjuren var uppätna). Så alla blev mätta och glada!

Puss på er!