Ännu en skön nattsömn där vi inte vaknat något, känns som att jetlaggen äntligen är i schack! Vi vaknade dock rätt tidigt ändå, men det gör vi ju på helgerna hemma också, så allt är i sin ordning. Som jag nämnde i gårdagens inlägg är detta lilla kustsamhälle med ca 2k invånare känt för sitt marina liv, men då ingen av oss ville spendera en mindre förmögenhet på en båttur för att se delfiner eller valar valde vi istället en promenad längs the Peninsula. Vi vandrade först uppe på höjden där vi hade utsikt över vattnet och över sälkolonin, där man kunde se hundratals sälar som låg och sov på klipporna. Vägen tog oss också genom en kohage, vilket viktor inte var förtjust över. ”Jag gillar inte saker som är större än mig”, som han så fint sa då vi passerade en ko som halvt stod på gångstigen. Så roligt, det enda de gör är ju äter och bajsar, de brydde sig inte ens om att vi var där. Jag sträckte fram handen mot en, men hon kollade bara på mig och gick därifrån. Såg också en gigantisk humla som viktor lyckades fånga på bild.

"Såg du humlan?!?",

"Va? Det var ju en fågel som flög förbi... NEJ det var en humla, jag fick den på bild!!!!"

 

 

I slutet av vägen ledde en trappa oss ner till havsnivå där vi kunde vandra längs en stig tillbaka, förbi sälkolonierna där vi kunde se sälarna på nära håll. Så häftiga djur! Nu hade solen börjat titta fram också vilket nog gjorde det för varmt för att ligga och sova, så de flesta flyttade sig mot vattnet.

 

 

 

Efter vår lilla tur på 14k steg slog vi oss ner i en park vid vattnet och solade 2h. Det var fortfarande halvmolnigt, men ändå runt 22 grader så det var varmt och skönt. Därefter fortsatte färden till vårt sista stopp på sydön; Picton, där vi nu har inkvarterat oss på ett väldigt lyhört motell. Till middag blev det en redig entrecôte och till efterrätt den bästa glassen hittills på resan! Mint (såklart), och en salted caramel fudge som var helt overklig. Imorgon nalkas ännu en vandring så det gäller att kolhydratladda, heheee.