Idag var det ippstigning före solen, kl 06.00 närmare bestämt. Planen var att vandra en del av Queen Charlott track, som är en 71km lång vandringsled i fjordarna, Marlborough Sound här på norra sydön. Alternativen som fanns var att betala väldigt mycket pengar för att åka båttaxi ut till vissa delar av leden, vandra en bit och sedan bli hämtad, eller att köra bil till början av leden, gå en bit och sedan gå tillbaka. Vi bestämde oss tillslut för att ta båttaxin och ville bege oss iväg så tidigt som möjligt då det skulle vara soligt på fm och börja regna vid 14-tiden. Så, vi gick till båttaxiföretagets kontor då de öppnade kl 07 och köpte en tur och returbiljett för den del av leden vi kollat ut - Torea Bay-Mistletoe Bay, en vandring på ca 3h som korsade ledens högsta punkt (såklart), ett berg med ca 500m stigning. Biljetten tur och retur kostade oss 1500kr (jag vet…..) och skulle ta ca 20 min enkel väg.

Kl 8 bar det av, och 8.20 började vi klättringen upp för berget. Vi möttes av ett näst intill öronbedövande läte från vad som kan jämföras med ljudet från syrsor, men som kom från något som liknade flygande kackerlackor. Gigantiska skalbaggar som flög omkring. Döpte om dem till kamikaze-kackerlackor efter ett tag då de vid tillfällen störtade in i oss?! Vid två tillfällen satt dom sig fast på mig, en på armen och en på kinden, dessutom var en på väg in i mitt öra också. Inte det trevligaste, skrek nog så hela nordön hörde mig…

Gällande vandringen så var det mest skog vi gick i, om än väldigt fin skog så var det tråkigt att inte se mer av utsikten. Det var öppet på sina platser, men trots att större delen av sträckan var på bergskammen såg vi inte så mycket mer än skymtar av utsikten. Högst upp åt vi dock lunch till en magisk utsikt över turkost vatten och berg som reste sig åt alla håll. 

 

 

 

 

 

 

 

Efter 2h 45min och 19k steg kom vi fram till Mistletoe bay. Klockan var då 11.45, men vi tänkte att vi skulle ta mer tid på oss och hade inte bokat taxin tillbaka förrän 15 (fanns endast kl 12 och 15 att välja på). Så vi slog oss ner på bryggan och solade lite innan molnen började rulla in. När regnet kom gömde vi oss i allrummet till lodgen som låg där. Tog inte många minuter innan jag somnade på soffan och vaknade strax innan det var dags att åka tillbaka till Picton.

 

 

Väl i Picton bestämde vi oss för en köttbit till, men på ett annat ställe. Mycket märkligt ställe var det också. En stor bar med livemusik, men det var så mycket random grejer som pågick att man inte visste vart man skulle titta. Framför scenen stod en kvinna i 50-årsåldern i cowboyboots, såg ut att ha sänkt en 70s själv och dansade ensam precis framför han som spelade. Bakom henne satt ett långbord med 50+are som alla hade honolulu-kransar på sig och skrattade extremt högt var 5e sekund. Mot en vägg satt en snubbe i 30-årsåldern som verkade tagit både det ena och det andra. Han satt heller inte stilla, utan bytte bord 3 gånger under tiden vi var där och slutade upp vid ett bord med en familj(!?). Bakom oss var det 3 ungar som satt och lekte med någon leksakslåda som fanns i restaurangen(!?). Längre bak var den en man som gick omkring med bärbara trummor och skramlade med två stora tunnor som stod i vägen för något förråd. Dessutom var det två hundar som sprang omkring och lekte och skulle hälsa på allt och alla. Extremt intressant ställe. Vi åt vår T-bone iaf som var helt okej, sedan avslutade vi dagen med glass från samma ställe som igår (med samma smak såklart pga godaste någonsin).